Walking, bikejoring and honesty.

Had a nice first run of the season with the dogs today, they both behaved very well and for being Alphas first proper run he did great. 

Walked to the forest to let them warm up their muscles, this to reduce injuries and give them chance to pee and poo - want to reduce the risk of having sudden stops along the run. Also walked on the way home for a kilometer, gave them water mixed with salmon oil and blood powder an hour before training and they also had some more of this mixture once we were home again. 

Halfway through the run we had a water break and a cuddle in the grass for about 20minutes. That was absolutely lovely, just me and the dogs in good weather, beautiful landscape, sharing a moment while letting them cool off. 

When looking through my sports tracker logg the run +walking ended on 9,22km in total and out of that we walked 3km. 27km/h top speed with an average 19km/h. In hindsight and with some pointing out from an experienced musher I look up to a great deal I realized I ran them too fast, and for the youngster 1-2km too far as well. 

Hand on heart it is extremely valuable for me having someone who express concern, and actually care enough to do so. I think we need more of that in the world of running dogs, so if you have the experience do tell and give advice to rookies and if you are a rookie LISTEN to those more experienced than YOU! It really do make the difference between disaster or success. 

Running dogs is not all about pride and thinking you know everything and having all the answers, it is about the dogs and their safety, making sure they do have the time of their lives every time we take them out for a run. It's also about sharing knowledge, thoughts, reflections and learning from each other.

So be humble, listen and be honest. 

Damn temperatures

Seems like it became true, a warm autumn as some predicted. Not what I had hoped for and sadly the rain doesn't feel like paying any longer visits either otherwise I'm sure that would've occasionally brought the temperatures down.

So far we've had pretty much only sun with maybe some downpour during mid day (which doesn't help a lot), and I am constantly checking the weather forecast and the thermometer for decent morning temperatures and not too high humidity, to no avail. 

The youngsters energy level is becoming hard to cope with on a daily basis, and the long walks with or without harness doesn't seem to be quite "enough" for him. On the other side he's starting to become even better at taking directional commands now, trained this a lot on our walks. I have even walked off road a couple of times zigzagging between trees, rocks and other obstacles and he's done extremely well.

Starting to realize it might become hard to enter Skanedraget in November on a competitive level, so I'm more of thinking about entering the exercise class and aim for the spring version of the same race in next year. 

It would give both me and the dogs some well needed experience to better prepare ourselves for the "real deal" later on, without feeling the pressure from competition nerves kicking in, hehe.

Shin is still being picky with food, but it seems like I've finally might have found a kibble he likes - which I combine with salmon oil, blood powder and a Swedish produced fresh dog food for hard working dogs. This to up his body weight, he is still way too skinny even if it's better compared to last year. 

Oh and yeah, usually I type in Swedish but I've decided to change this into English mainly due to the fact that it's a universal language and I've had questions from non Swedish people on what I'm writing about. It's more convenient this way :-)

En konkret tränings plan börjar ta form

Då vart Augusti här, jag känner nu hur säsongen börjar krypa närmare och närmare, nästan så att en viss nervös känsla infinner sig utav förväntningar. Tankarna på tränings strategi har även dom börjat forma sig till något konkret. 

Jag har blivit mer och mer säker på när jag tänkt mig att försöka börja köra, givetvis är det temperaturen som kommer att ha sista ordet och även luftfuktigheten - men man kan säga som så att jag hoppas på regn. 

Är även inställd på att försöka få in en sömnrutin som gör det möjligt för mig att köra på natten till att börja med, fram tills dess att dags temperaturerna tillåter dagträning.

Mitten på augusti är tanken och mellan 02.00-04.00. Ambitiöst och optimistiskt men om det fungerar är det en erfarenhet guld värd och förhoppningsvis ger det förutsättningar för en lyckad vinter. Vanan av att köra i mörker är verkligen något jag och hundarna behöver inför framtiden. 

Tävlingsplaner

Har inte haft så mycket att skriva om dom senaste månaderna, eller ja det är ju inte riktigt sanningen utan snarare har det funnits massor att skriva om men ingen ro till det. Dessutom tenderar dagarna att smälta ihop, och te sig lika dana.

Brukar gå och tänka på inlägg under promenader men så när man väl kommit hem igen är tanken borta på att sätta sig och skriva. 

Under promenaderna går man och tänker på hösten och vintern, hur mycket man längtar och hur olidligt långt bort det verkar vara. Har nog aldrig längtat så mycket efter dragsäsongens som nu, antar att det beror en stor del på att man har två Siberians istället för en och att man funnit en lika sugen träningskompis i Annelie och hennes galna Kira! 

Unghundarna visar utan tvekan stor potential där Alpha är stark som en oxe och nu hyfsat kommandosäker, och Kira tuffar på som ett ånglok med kämparglöd till tusen. Snabb det är hon också och kommer inte ha några problem med att hålla jämna steg med grabbarna i höst, dessutom är hon fullkomligt orädd och mentalt hård som sten. 

Vi går här tillsammans och snackar framtidsplaner, framförallt tävlingsplaner där Skånedraget i November är vårt första mål. Min tanke är att både anmäla mig till canicross klassen och tvåspanns klassen, förhoppningsvis blir det tvåspann men det beror mycket på hur Shin bestämmer sig för att äta (eller inte äta) när träningen kommer igång i höst. 

Efter det så har vi även siktet inställt på vårversionen av Skånedraget, känns skönt att hålla sig någorlunda lokalt så här i början där man inte har så långt att köra och kan sova hemma under natten.

Man kan utan tvekan säga att min hjärna går på högvarv, tänker ut träningsvägar och upplägg, tänker på utrustning som behöver uppdateras, bytas ut eller köpas in nytt. Funderar på matrutiner och foder, Shins aptit och vad jag kan hitta på för lösningar om han skulle börja krångla igen. Grönt Kort, tävlings licens och vaccinationer surrar också i skallen på mig, den gemensamma nämnaren alla dessa tankar har är hur fruktansvärt roligt allting är, hur spännande det skall bli och alla de nya erfarenheter och kunskaper man kommer till att få! Kan knappt bärga mig! 

Äntligen skall saker och ting få börja komma i rullning på riktigt, har ägt Siberian Husky i 6 år och ända sedan jag köpte Shin för 3 år sedan har alla dessa planer på tävling existerat.. Nu jäklar skall här tävlas och tids nog skall jag stå där om ett par år och strida om pallplatserna i sprint och medeldistans i spann på snö. 

Vägen dit känns helt plötsligt mindre lång och just känslan av att ha Alpha som visar på många bra egenskaper är onekligen en av orsakerna till detta, i honom har jag utan tvekan en tävlingshund! Älskar den hunden något enormt mycket, Shin är min gosebjörn och även han väldigt duktig, men just Alpha? Han är strået vassare verkar det som. 

Glöm ej klippa din hunds klor

Inte alla som tänker på att om man inte håller efter klorna på sin hund kan pulpan bli längre och sedan ställa till med problem.

Långa klor leder till en lång pulpa, vid intensiv aktivitet och tillexempel dragträning kan detta göra att man får problem med blödande klor, ofta, något som delvis sätter stopp för vidare träning tills klon läkt men som också kan göra ont, och hunden blir öm. För långa klor gör också att hunden inte kan gå korrekt med hela tassen på hårda stumma underlag så som tex asfalt eller golvet inne.

Är man mycket aktivt under höst och vinterhalvåret, om hundens klor slits naturligt behöver man sällan klippa dom om alls - där kan det till och med bli så att om man klipper kommer man få problem med blödande klor i alla fall. Däremot kan det vara värt att ha lite koll resten av året, just för att undvika problem med blödande klor. Även att tänka på är att inte alla hundar sliter på klorna jämnt över alla tårna och tassarna, en del sliter mycket bak, andra fram eller tvärt om.

Här är en liten bild på vad man kan göra om det nu skulle vara så att man redan har en hund med för långa klor som resulterat i en lång pulpa.

Promenad och lek

Gick en lång runda idag med hundarna, tror vi var ute i nästan en och en halv timme. Längre än vanligt då vi annars tar rundor på 10-20min med hänsyn till Alpha. Tyckte det blev en trevlig promenix med lite små strul här och där, men så blir det ju när man har valp hehe. Skit samma, orkar inte träna aktivt så värst mycket på dom längre promenaderna. Känns inte heller som att det behövs, sånt löser sig tids nog och med lite mognad. Risken är ju också att han hade blivit allt för trött mentalt och övertrötta valpar tenderar till att bli... Ja... Milt uttryckt - terrorister.

För er som undrar vad det är Alpha håller på med ibland som gör att det blir trassel så är det att han plocka saker från marken, mest pinnar tack och lov, som han då bär runt på och jag låter han hållas med det. Sen kan han få sneflipp och få för sig att hoppa på Shin för bus men stannar man bara till en stund glömmer han snabbt bort vad det var han höll på med. Han kan även få för sig att ha dragkamp med kopplet, stannar även där och helt enkelt struntar i honom = inte skoj och han slutar ganska snabbt.

Passade även på att ta ut honom ensam på gräsplanen i eftermiddags där vi lekte lite med en boll och allmänt bara bondade med varandra, tränade lite inkallning och hade roligt tillsammans. Tycker det är viktigt att göra saker och ting ensam med honom då och då, lära känna honom och hur han är när Shin inte är med för det är onekligen en skillnad. Börjar snart även bli tillfälle att gå små promenader ensamma tillsammans, så hans självförtroende stärks och han lär sig att han klarar läskiga saker själv också och inte bara tittar till Shin för stöd. Då får jag också tillfälle att träna mer aktivt på att gå i halsband och koppel fint, något som jag valt att inte träna på riktigt ännu - varav jag köpte promenadselen som han kan dra i hur mycket han vill. Känner att han först ska känna sig helt hemma och trygg i området, samt mogna lite till mentalt.

När han väl kan gå fint med mig ensam så blir nästa naturliga steg att börja träna att gå fint även när Shin är med.

En sak i taget med denna lilla herren, som är mycket speciell - hur och på vilket vis tänker jag gå in på först längre fram när han blivit äldre och jag bättre vet och kan beskriva händelseförlopp, träning, framsteg och har en överblick och kan förklara hans beteenden på ett sätt så att ni läsare kan förstå och se samband, orsak och verkan.

Inkallning och lite annat

Alpha växer så det knakar, har fått stora charmiga kaninöron nu och benen blir bara längre och längre särskilt snabb är han dock inte ännu utan fortfarande rätt så klumpig och tumlar mest runt. Stark som synden är han däremot! Vilket bådar gott inför framtiden som draghund. Gott om temperament har han och talar gärna om för sin omgivning vad han tycker om något.

Fortfarande lite små osäker ibland men har tuffat till sig en del när vi är ute och möter både människor och hundar. Har dock inte låtit honom hälsa på hundar eller människor förutom två unga tjejer som vi stött på två gånger nu, anledningen till att dom fick hälsa var för att dom uppvisade hundvett och stannade på ett par meters håll när dom frågade. Alpha fick ta sin tid på sig och själv välja om han ville eller inte, uppskattar att vi hann små prata i en kvart första gången innan han ville fram. Gillar sådana människor, tyvärr är dom inte speciellt vanliga nu förtiden men tack och lov har jag inte behövt fräsa ifrån mot ohyfsat folk som hellre ska stanna och bråka om varför dom inte får klappa istället för att respektera ett nej.

Har tränat en del inkallning den senaste tiden och jag tycker han blivit riktigt duktig, har börjat testa att ropa på honom även när han håller på med något som är väldigt skoj. Till exempel när han är mitt inne i en lek med Shin, hittills tycker jag att han även där blir duktigare och duktigare. Vilket såklart är tanken med träningen, befästa kommandot och sedan långsamt öka svårighetsgraden. Än så länge tränar jag bara på platser där yttre störningar är så gott som obefintliga, onödigt att chansa och riskera att han misslyckas. Tränar bara med positiv förstärkning, det ska vara roligt och lönsamt att komma till den som ropar. Korrigerar man, tjatar kommandot eller blir arg för att valpen inte "hör" eller "förstår" leder det onekligen bara till en sak och en sak endast - en individ som skiter i vad du ber om och när den insett att den är snabbare än dig (vilket dom förstår tids nog) sticker... Man måste fråga sig själv om man hade haft lust att glatt komma till någon som tjatar och är arg? Nä troligtvis inte om man har möjlighet till att strunta i det.

Han börjar ju även närma sig åldern där intresset för vilt och egna upptäcktsfärder blir starkare, förhoppningen är att kunna ha honom lös även i framtiden under ordnade former - träning och lek - men vi får ju se hur det kommer att bli på den fronten ändå, visar sig Alpha besitta stark jaktinstinkt får det bli som med Shin som alltid är kopplad på ett eller annat vis tex i spårlina som ändå ger större frihet än ett vanligt koppel. Det är ju trotts allt en Siberian Husky och man måste vara medveten om vad denna ras är kapabel till samt har för historiskt och genetiskt arv.

Annars så har tiden sin gilla gång, inga större händelser har inträffat utan vi tar det chill och en dag i taget. Kan knappt vänta tills han är större, är så sugen på att börja tillvänjningen av sele och draget, ge honom ett syfte och uppgift utöver att bara vara leksen valp och busig unghund, se honom växa och lära känna honom även på den fronten i arbete. Tillslut få se mina två hundar jobba som ett team där framför mig på cykeln.